Månadsarkiv: maj 2017

Sunday, Bloody Sunday………

Blod och klöv på en söndag. Sista träffen för valpgänget hade tema viltspår. Endast två valpar från kullen vågade sig ut för att bloda spår, vi saknade Alice och hennes ägare.

I hällande regn fick Hasse och Elsa lära sig grunderna i hur man lägger viltspår. Det är en konst att lägga bra spår så många tips lämnades på hur naturen ska läsas, var djuren naturligen rör sig och hur markerna ska användas på bästa sätt. Två korta spår, ett motivationsspår och ett längre inne i skogen klarade de båda spårhundarna av med glans. Spårläggare Emil var med för att ge råd och tips under tiden spårhundarna arbetade i skogen.

Efter lite fika var det dags att öka svårigheterna betydligt. 100-150 meter spår med en vinkel var tanken och här märktes det hur svårt det är att uppskatta längd på ett spår. Hasses husse Johannes är van att röra sig i skog och mark vilket märktes på de långa spår han la till Elsa. Över stock och sten, över diken, bäckar och gärdesgårdar. Elsa klarade spåret med glans, med en härlig lagom fart och god näsa tog hon sig till spårslutet.

Hasse han var het på gröten! Alldeles för snabbt gick det även om spåret som Elsas husse Peter lagt både var brant och svårt i slyskogen. Hasse for fram som en furie med husse hängande bakpå. Trots farten var Hasse mycket duktig så med lite träning på att lugna sig i spåret så kommer den önskade starten på spårprov gå som glans.

Det var sista gången på valpkursen för Lakritstrollen. Som tack för de här veckorna lämnade vi iväg små sommarpresenter till våra kursdeltagare. Användbara vid varma sommardagar och kanske även om olyckan skulle vara framme. Vi riktar ett stort tack till ”våra” troll och önskar alla lycka till i fortsättningen.

Apport!!

Så var det dags att åter träffa gänget. Ett halvår gamla är de nu och det blev ett kärt återseende för både två som fyrbenta. Apportering stod på dagens agenda, något som visade sig både vara roligt men samtidigt ganska så svårt. Väl utrustade med dummys i alla tänkbara modeller och storlekar gav vi oss an uppgiften. Alla retrievers hämtar….men att lämna var en annan sak…..Glada var i alla fall Elsa, Alice och Hasse. De tog sig an uppgiften att hämta apporterna med stort allvar. Avlämningarna var en annan sak, men roligt var att apportlusten var så enorm!

Mamma Aina fick visa hur markeringar och linjetag går till. Hon fick även hämta den mås som tinats dagen till ära, tänk att lycka kan vara att bära en död mås i munnen…..

Efter välbehövlig vila i den soliga gläntan, god fika (de där hallongrottorna som Alice matte bakar och bjuder oss alla på är gudomliga…..) var det dags att träna igen. Måsen och en kaja samt ett kaninskinn plockades med ut på ängen.  Dummys gick utmärkt att hämta men fåglarna var lite skrämmande. Våra duktiga kastare Emil och Anton får det att verka som det mest naturliga för en 11-åring och en 15-åring att kasta döda fåglar, det är tur att vi har våra underbara barn som är till så stor hjälp vid kurserna. Anton svingade måsen som landade med en duns på gräset. Hasse tog sig an uppgiften med stort mod och tände nästan lite för mycket på viltet. Det här var bland det bästa han någonsin gjort!  Systrarna var betydligt mer försiktiga, de vågade sig fram, nosade och var nyfikna men inte att de tog viltet i munnen! Med lite lek, lock och pock så klarade alla valpar att åtminstone smaka på viltet.

Nästa vecka är det dags för viltspår, ska bli roligt att se hur de små reagerar på blodet…..